thailand

Wednesday, February 27, 2013

THAILAND
_______________

Vi landar i Bangkok, Thailand. Stannar i två nätter, flyger ner till Phuket och tar oss ner till Patong eftersom vi av någon anledning fått för oss att vi vill uppleva lite nattliv. Efter ett försök är vi rörande överens, vi är inte dom som uppskattar thailändskt party. Så vi tar båten över till Koh Phi Phi Don, för lite öhäng och goda snorklingsmöjligheter. I vägbeskrivningen till vår bungalow för natten informeras det att på ön finns inga bilar, 20 minuters promenad eller long-tail (båt taxi, se foto nedan) så ska vi snart vara framme på Long Beach, Great! Så vi snålar in och sadlar på oss ryggsäcken, 18kg varav 4kg är vita stenar från Zanzibar. Dom som känner mig vet att jag oftast bär på saker och ting, det är oftast så man ser mig, jag bär på jobbet, bär saker till jobbet, från jobbet, på fritiden, oftast bär jag på otympliga saker som man borde ta bil för att transportera, men jag har ingen familj i närheten som kan skjutsa och hämta (för bilen har Oscar) så jag har helt enkelt fått lära mig att fixa det själv, så jag brukar bära. För snål för flyttfirma och för otålig för att vänta. Den här gången är det O:s önskan att vi ska gå tjugo minuter med packningen, så vi börjar gå mot Long Beach, det är underbart varmt, vi är jagade av cyklister som vill förbi på den meter breda vägen och när tjugo minter har gått är vi inte mer än halvvägs. Vi förbannar åter igen den thailändska tidsuppfattningen och precis när vi i en 90 graders vinkel har lyckas klättrat upp för en jordad stig så ser vi Long Beach, en underbar sandstrand med toplessbrudar och paraplydrinkar. Det enda som egentligen skiljer oss åt är "stigen" ner, i en lian hänger vi med tyngdkraften emot oss, folk utan ryggsäck storlek 65L bakom oss (eftersom dom tog båten), som ni förstår kan bara en åt gången gå på "stigen", vi kallar det stig eftersom folk väljer att gå där, eftersom det är en upptrampad bergvägg som man kan ta sig ner för om man har god hälsa, tar 100kg i bänkpress och med en atletisk ådra i generna, för oss andra är det en vild chansning, man kommer ju alltid ner på något sätt, frågan är ju bara hur. I det här fallet skulle ett felsteg på trädrötterna innebära en snabbare väg ner mot Long Beach, som tur var verkar jag ha en atletisk ådra och kom ner helskinnad.

_______________

_______________

Efter några dagar på Koh Phi Phi Don med snorkling och besök på Koh Phi Phi Leh (där filmen The Beach delvis spelades in, åk inte dit.) så båtluffade vi vidare och betraktade vågornas betydelse för sjöfarten, vi steg i land på Koh Lanta och här tillbringade vi två härliga dagar, hyrde vespa och klappade kattungar.

_______________

 
Thailand i ärlighetens namn och med risk att få äta upp detta senare, Thailand är inte mitt paradis på den här planeten. Jag är nog lite för mycket fjällräven och lite för lite Havaiana. Sedan uppskattar jag mer än vad jag trott; struktur, ordning och källsortering. Thailand i min mening håller på att förvandlas till ett turistförsörjt sopberg. Oslagbar natur och matkultur, maten är gudomlig! För svenska barnfamiljer i januari är det säkert ett paradis, men jag är inte imponerad, men sen har jag bara sett en liten bråkdel, säkert en bråkdel av en bakdel. Jag kanske ger det en ny chans om några år. Men nja, detta var inte det jag sökte, så jag får helt enkelt söka vidare.

_______________

Foto: Jenny Wik
_______________ 

0 kommentarer:

Post a Comment

northfolk All rights reserved © Blog Milk - Powered by Blogger